hoppningen

I Tisdags hade vi hoppning med hoppgruppen för första gången denna terminen!
Allt gick superbra, jag kände mig taggad, fokusserad, och Fritz och jag var verkligen ett bra team!
Vi gjorde två olika banor. 
Den första var bara ca 40 cm hög bara för lydnad och för att se så att hästarna lyssnade osv. 
Vi övade på att hoppa hindrena snett, det anser jag är bra att träna för då kan man lättare ta beslut om man skulle råka komma i en situation på tävling att man skulle råka komma snett, är det då inte för brett så kan ju hästen hoppa det ändå.

Den andra banan fick vi välja höjd på själva, jag velade mellan 70 & 80 men Sara valde åt mig, och det blev 80 cm. 
Det gick så JÄVLA BRA!
Dock kände jag själv att jag råkade låta honom bli lång och så på transportsträckorna men hoppen bev ändå bättre än förra terminen. 

Jag hoppade ju honom på vanligt tränsbett förra terminen och då gick halva koncentrationen och orken på att få honom att lyssna och tänka till då han kan bli stark vid hoppning. 
Med Kimblewicket så känner jag att jag kan koncentrera mig mer på att försöka förbättra min ridning och på så sätt hjälpa Fritz så mycket som möjligt. 

Kan inte ryttaren sköta sin uppgift, att ta hästen på ett bra sätt till hindret och rida den efter hindret så ska man inte förvänta sig att hästen gör sin uppgift bra, det är min filosofi.
 
första bilden är från första banan och andra bilden från 80 cm.
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

BPKRYTTARE

Live Life Large

RSS 2.0