Vad som än händer älskar jag dig lika mycket ändå
Idag hade jag dressyrträning, och jag stryker bara ett fett streck över det hela.
Richie var på ett föjävligt humör, kom inte till ro utan bara lattjade runt, gjorde jag en halvhalt tvärbromsade han och om jag drev lattjade han iväg, inget produktivt arbete alls!
Det bästa på hela passet var när vi travade av, det är illa!!
Jag vet inte riktigt varför han var på ett sådant humör, men jag känner skillnad på när han är stressad/osäker/inte förstår och när han jävlas, och idag jävlades han!
Han fattade vad jag ville men nochade mig totalt.
Han fattade vad jag ville men nochade mig totalt.
Men vad som än händer och hur j*a F***igt det går så älskar jag ju min Tosse, man kan inte vara arg någon längre stund!
Jag försöker att se det positivt och inte bli i upplösningstillstånd.
Han har faktiskt gått spikrakt uppåt och varit en sån pärla sen han kom för snart 9 månader sen, ett bakslag kommer ibland och jag har ju bara väntat på det.
Sen kan han ju inte ha bra dagar jämt, han är säkert lite trött efter Lovisas hoppträning igår osv.
Imorgon så kommer jag att ta upp arbetet med gas och broms och ledande hjälper, går helt tillbaka till baserna och jag tänkte även ta några språng på något hinder för att få lite språng i kroppen och pejla av läget på Richie i slutet av passet eftersom det inte gick jättebra igår och han verkade tappa lite självförtroende.
Så planen är att bara sätta upp ett räcke och ett kryss och rulla på det några varv så han får lite självkänsla samtidigt som jag får några språng i kroppen inför söndagens Katta-träning.
Nähe nu ska jag sluta flumma och sätta mig och käka något tänkte jag :)
So Long!
So Long!
Kommentarer
Trackback
