Kommer berätta och visa lite bilder även på en annan av de hästar jag haft, Golden Grant 309 står på tur!

 

Golden Grant 309, Tulle som jag kallade honom kom till mig av en slump. 
Efter Cooken så ville jag knappt tänka på att ha häst, det kändes inte roligt!
Visst kollade jag på annonser men jag läste ingen information, kollade bara på bilderna. 
En dag satt jag ute på blocket och kollade runt lite och då såg jag honom!
"Snällt Halvblod Uthyres" stog det i annonsen.

 

På bilden var det en gyllene häst som jag säger, han var lite guldaktigt fuxfärgad!

Enligt annonsen var han 15 år och halvblod och mormor tyckte att han verkade ju trevlig. 
Han ägdes av Gert Brandon på Tenhults hästuthyrning.

Så mormor ringde dit och kollade om han fanns kvar, vilket han gjorde, han stog i Varberg, ca 3 timmar ifrån oss. 

Vi fick numret till fodervärdarna och bestämde att vi skulle komma och titta på honom nästa söndag, det skadar ju inte att kolla. 
Dock så tänkte jag vara hård, jag visste ju att Golden inte alls skulle vara som Cooken, om jag bara visste hur rätt jag hade.. 
Jag kom dit och det första jag fick höra var att han inte alls var ett halvblod utan en Fullblod/halvblodskorsning!
Jag blev lite osäker, för tidigare har jag inte haft så bra erfarenheter av fullblod, Julia som tjejen hette sa att han kunde springa och springa men blev aldrig trött, nervositeten och rädslan kom ju som ett brev på posten men vi hämtade honom i hagen, och han var såå snäll!

Jag stog och ryktade honom en stund sedan så blev han sadlad och tränsad och sen var det dags att provrida. 
Vi var ute på en åker och jag tänkte att där ville jag inte ge honom en chans att springa iväg, men han gjorde inte en ansats till att göra något trots att det blåste ganska krafigt och att han var på ett enormt öppet fält. 
där skrittade jag och travade lite, tyckte inte att han var särskilt speciell där. 
Men sen var det dags att galoppera och då fick jag rida på en väg som var precis nära en väg full med lastbilar osv, men inte ett öra rörde han utan han galopperade fram och tillbaka där och galoppen den svävade fram. 
Jag kom på mig själv med att le och mormor blev ju såklart glad att jag såg nöjd ut för hon hade ju fallit för honom med!

Det första mormor sa till mig när jag hoppade av var: 
- Det här är hästen för dig va? Det är honom du vill ta hem? 

Jag kunde inget annat än att nicka och le!
En vecka senare så stog han i transporten hem och vi påbörjade våra 2½ år tillsammans.

 

Första veckan så red jag nästan varje dag för att lära känna honom och veckan efter, på helgen så startade vi faktiskt vår första klubbtävling!
hoppade bara 50+60 cm för att få känna lite på honom. 
Han var en underbar häst som ALDRIG vägrade, han vägrade bara EN ENDA gång med mig under de åren vi hade och då fattade han inte att vi skulle hoppa, helt och hållet mitt fel alltså!

 

Han rev hellre hinderstöd och allt istället för att stanna, jag kom alltid hem med minst två rosetter från klubbtävlingarna för han rev aldrig heller!
Snällare häst kunde man knappast hitta, det var ingen häst som var så snäll och lyhörd som honom, det jag tänkte, gjorde han sekunden efter!

Vi hann komma upp till det stadiet då vi hoppade 90 banor på träning och "tävlade" 80 cm.

 

De åren jag hade honom har varit de lyckligaste åren i hela mitt hästägarliv so far! 
Vi gjorde allting tillsammans, vi badade, raceade, hoppade, red barbacka, joggade, ALLT!

Tyvärr var jag tvungen att lämna tillbaka honom då jag skulle börja gymnasiet och jag tjatade och grät och bönade och bad att jag skulle få ta honom med mig, men mormor sa att det inte gick!

Så nationaldagen 2009 så åkte han tillbaka tilltenult och det var den sista gången jag såg honom.... 

 

Det går inte en enda dag utan att jag tänker på honom och saknar honom, det går inte en dag utan att jag ångrar att jag valde från början att bo på skolan, hade jag inte gjort det så hade jag kunnat ha honom kvar, det går inte en enda dag utan att jag funderar på om jag faktiskt hade kunnat få köpa honom senare och bara ge honom några sista år utan att behöva åka runt hela tiden, och det kommer aldrig gå en dag utan att jag tänker på hur mycket jag älskar honom och hur mycket han gav mig <3